fredag 25 maj 2018

Sjön glittrar som silver...

... och körsbärsträden står i blom.
Och allt annat blommar.
Vintern kom med buller och bång.
Våren likaså.
Vintern höll i sig.
Ävenså våren.
Hoppas det fortsätter på samma sätt.
Med sommaren.


I förrgår var det dags för den andra båtföreningens årsmöte. Vilket härligt möte! Kan man säga så? Att ett årsmöte är härligt... ja men det var ju det. En grupp likasinnade träffas på en kär plats och konstaterar att verksamheten fortsätter som förut, ett par båtplatser lottas ut bland en massa intresserade, bestäms att en skräpcontainer placeras i hamnen ett par veckor, osv. Allt i bästa samförstånd. Grillkorv och saft avslutade mötet. Jag åt två stycken och det var så gott!


tisdag 22 maj 2018

Se det som finns alldeles nära!

Jag använder läsglasögon. De är guld värda för mig. Utan dem ser jag ju inget, känns det som. Att köra bil går galant, men att se det som är framför näsan lyckas inte så bra. Jag har billiga glasögon strategiskt placerade här och där. Vid sängen, i skrivbordslådan, i handväskan osv. Ibland kan det hända att inget par hittas.

Det har hänt att jag hittat dem på min näsa.

Det torde finnas annat som finns mycket nära, 
men man fortsätter leta. Och leta.
Febrilt. Hysteriskt. Utan orsak. 

Vilken fin dag det var i dag! 
I morse fick jag frågan: Hur har du sovit?
Superbra! svarade jag glatt. 
Glad för omtanken. Tacksam. 
Det kändes i hela mig. Hela dan! 

måndag 21 maj 2018

Vad göra med sandlådan?

Den före detta sandlådan, dammen, sandlådan borde vi hitta en uppgift åt! Jag är säker på att den kan bli något fint, men vad? Ibland har jag sått blomfrön där, men Ranya och Sesian tycker att det är alltför roligt med såna lekar. En stor del (den bästa delen) av bakgården är deras. In i lekstugan drar sig Ranya vid oväder. Hmmm, funderar så det knakar...

På villan väntar några trän på att bli nersågade. Den uppmärksamma 
läsaren märker att jag igen en gång använde den passiva formen...
I kväll blev gräset klippt där på villan!


Nya kläder ska jag inhandla. Dagarna går dock så snabbt, 
 det liksom inte hinns med att springa i butiker. Kanske i morgon?
Varför har vi inte fina hattar längre? 

En getingsmal midja vore något, eller hur?
Håhhåjajjaa, dags att gå och lägga sig.

söndag 20 maj 2018

Härliga helg! Härliga sommar!

Helgen har varit så fin. Jag har varit pigg och spänstig! Inte för mycket av det goda och inte för lite. I fråga om rörelse alltså. Snart tror jag att jag ska utmana mig själv med någon ny form av motion. Promenader och gym i all ära, skall skärpa mig där, men jag kunde nog pröva något nytt också. Nåja, snart är det dags för simmandet. Få nu se, inte för mycket planerande, blir så lätt andfådd 😄 då jag planerar för mycket.



Dessa gossar hör till en familj som rör sig mycket. I går deltog de i en cykelhappening, cyklade långt och deltog i cykelorientering bland annat. Familjen kom här via innan de efter många timmar styrde kosan hemåt. Cyklande.

Sötnosarna sitter lugnt på garagetrappan.

Glada flickor, alla tre.
Härliga sommartid! 

Sådant höll jag på med i helgen.

lördag 19 maj 2018

Viiita sidor i helgen!

En skön helg på kommande, helt vita sidor i min kalender! Skönt det emellanåt. Och oj vad jag gläds över att den mörbultade jag håller på att slippa värken, i axeln och dito andra ställen. Den har ju varit i gång sedan september. Nu ska jag inte äventyra något, så det gäller ju att inte ta i för häftigt!

Och viiita, viiita sommarmoln de minner mig om lyckan...
Tänk vad man minns och fortfarande kan sjunga, texterna sitter.
Likadant med ÅÅÅ, regniga naaatt, aldrig meeera kan liiivet bli glaaatt.

Barfota utan strumpor och skor...
Maya fick pröva på att gå så på gräset.
Hon ville inte sätta ner fötterna, men måste ju.
Åtminstone den ena foten. Underbart att se på!

En tradition i min skola har sedan nittitalet varit att sexorna den här tiden på året far ut och äter. Tillsammans med sina föräldrar och de klasslärare som de haft genom åren. Den klass som var min sista går ut sexan i år och i torsdags var det dags för en pizzakväll. 
En fin kväll var det och jag njöt av att titta på "mina barn". Dem som jag fått rå om... och lära. Så fina och glada de var allihop. Jag älskade mitt arbete, alltid. Nu har mina sista kommit så långt att de tar steget till sjuan, en ny skola för dem i en annan kommundel.
Men först ska de gå Barfooota utan strrrumpor och skooor! 

söndag 13 maj 2018

Mera fest!


På lördagskvällen firades en 70-åring. En fin granne och det känns som att jag "alltid" har känt henne. Ett stort hjärta har hon, ärlig och rakt på sak då det gäller. Såna grannar är en lottovinst. Hon fyller egentligen efter några dagar. Hennes barnaskara med barnbarnen ville  fira henne i helgen då de alla hade möjlighet. Tilde och jag for till festen. Vi kom först och for sist, inte klokt hur man beter sig. Men vi trivdes ju så bra.

Som sig bör då grannarna träffas var det grannkamp. Mitt lag brukar för det mesta bli sist eller näst sist. Frågesporten gick inte så bra för Tilde och mig, 6 rätt av 12. Sedan skulle vi gissa vad det var för något i glasburkarna. Tänk att jag fick för mig att det var granbarr, torkad lera och annat klokt. Det var fråga om kryddor! Där skulle jag ha varit tyst och låtit Tilde fundera i fred. Vi hade alltså 6 rätt av 18 möjliga inför sista grenen. Nu gällde det att avancera massor, för att inte igen en gång hamna i svansändan. En kastgren, sex ringar att pricka med, jag avstod pga min vänstra arm.

Hon gjorde det! Hon prickade högsta poängmöjligheten 70! 
Vi blev 3:a! Med poängen 76!
Fick pris och
det kändes 
nästan som
att jag skulle
ha kunnat 
svimma där 
jag stod
på "prispallen".

En slät kopp kaffe, tack.

Maya har hunnit bli ett år och hon kan säga mummu!!! Varje dag lär hon sig något nytt och visst hittar hon på lite bus emellanåt och är mycket medveten om det förbjudna, typ tevetryckaren och radions volymknapp t ex.


Mycket kalasande och firande har det blivit den senaste tiden.
 Det får vara stopp med sådant gott nu för mig.
Lika ståndaktig som Sesian må jag bli!


I min familj hjälper vi varandra så mycket vi förmår. Och kan.
Och orkar. När det passar. Både stora och små. 


Emellanåt borde åtminstone jag piffa upp mig. Även Milou. 


Ibland är det skönt att ta en paus. Skavfötters går riktigt bra!

I dag är det Morsdag! Jag ska hälsa på min mamma. 
Men inget annat än en slät kaffekopp för min del!

lördag 12 maj 2018

En festlig dag!

I morse tidig väckning.
Gjorde i ordning för överraskningsfrukost.
Vi samlades strax efter sju en liten bit 
från födelsedagsbarnets hus.

 I nästan samlad tropp promenerade vi till hennes hem 
och dukade fram på baksidan av huset på terrassen. 
Har den äran och hela faderullan och Maya, Erik och
Linn överraskades totalt.
Och timmarna gick.
Och roligt var det.

Hon fyller 30 på måndag. Hennes tvillingsyster Ida som 
vi fick ha i ett år ska få blommor på sin grav.

Nu märker jag att klockan rusar iväg. Skulle skriva
lite mera denna gång, men teven kallar.
Euroviisut börjar!

fredag 11 maj 2018

Det var så bra!


Vilka underbara dagar vi hade på villan! Tilde slängde vinterpälsen. Jag tvekade (tänk att jag ens tänkte tanken) och kom fram till att jag ju är ganska gammal, vad som helst kunde ju hända, vattnet var ändå endast nio grader. Väntar nog...

Lite klumpig är jag emellanåt. Vi tog in ved om ifall det skulle bli för kallt på natten (vilket det inte blev, 14 grader är helt överkomligt och ganska skönt egentligen). Nå vad gör då denna mormor? Hon ramlar framstupa utan ngn orsak alls. Rakt i ngt jättevått, två stora hål på byxorna och blödande ben. Och den beramade vänstra axeln. Inte tänkte jag komma mig upp, men på ngt konstigt sätt lyckades det. Tilde lugn som en filbytta med en ledsen mormor. Allt slutade dock bra.

Trots jättebra städning av allt i höstas finns det ändå löv att räfsas. Men det hoppade vi över i går. Vi bara låg i våra lepolassin och njöt. Med gott samvete. Lyssnade på den mäktiga fågelsången, såg örnarna, tranorna, svanarna och alla de andra sommargästerna. Till och med två harar som inte märkte att vi var där.

torsdag 10 maj 2018

Här är gudagott ...

... att vara.

Sitter med kaffemuggen. Tittar på sjön och lyssnar på fågelsången. Tilde och jag kom hit igår. Lite kyligt var det i natt, men 14 grader är helt ok. Nu har vi 32 här på verandan. Njuter. Har på känn att en av oss slänger vinterpälsen i dag.

tisdag 8 maj 2018

Dags att bromsa in lite grann?


Hur i all världen kan det bli så här?

Hinner ju inte med bloggen ens...

Nu får det bli andra bullar!!!

Varje dag.

Men egentligen har jag ingenting att skriva om. Tror jag just nu. Helt fel har jag. Det finns hur mycket som helst. Det handlar om att stanna upp och se. Så är det. Nu ska jag bromsa in. Prioritera mera åt mig själv. Det har varit mycket mycket de senaste månaderna. Nu ska lugnet få sin plats. Och jag ser så fram emot morgondagen. Det handlar om vila, Tildemin osv

tisdag 24 april 2018

Tid.

Jag har på känn att det plötsligt blir bråttom där ute. Snart går det inte att gömma sig och skylla på något vadsomhelst. Jo, jag väntar tills snön är borta, jag väntar tills det är torrt, jag väntar tills solen skiner.
Jag väntar tills jag har tid.


 Tid torde jag ha, åtminstone emellanåt. Det är fråga om prioritering.


Tid hade jag att stanna vid vägkanten och fascineras av vattnet som syns, äntligen efter många månader! 
Tid hade jag att stanna och fota då Tildes familj räfsade. Tid hade jag att sparka fotboll med gossarna! 
Och det var sååå roligt.

De senaste dagarna har jag gjort undan en massa små göromål för att få mera tid! Jag älskar att ha tid! 
Och som sagt, det är en fråga om prioritering!

lördag 7 april 2018

:)

Kung Vinter håller på fortfarande, men fröken Vår är på gång och försöker ta plats, varje dag alltmer. Hon kommer att vinna, det är jag säker på. Men kan ni tänka er? Ännu i dag gick det att skrinna och gossarna fick njuta av ishockey flera timmar i förmiddags. Den sjunde april.


Här ser ni mig och Herr Husse. Åtminstone jag har alltid haft mina drömmar.
                                                                                                                                                       Virpi Pekkala heter konstnären!

torsdag 5 april 2018

Vintern får snart rasa, tycker jag!

Snart är sommarn här i purpurvågor! Bilden från i söndags och ngnting var det fråga om med taket, jag hängde inte med, men det blev åtgärdat. Att jag kanske kunde ha hjälpt till där uppe kom jag på nu först.

Just nu har vi plus en grad! Jag gläder mig. Ofantligt mycket.

I dag ska jag klara av allt jag företar mig. Kaffet är urdrucket och är snart redo för dagen. Det gäller att gripa tag i den på ett positivt sätt. Torsdag!!! Here I come! Nej, nej, inte är jag alls så munter som det kanske låter.

Milou på gång. 


Ja, det var ju det där med polisen. Får ta det en annan gång. 

torsdag 22 mars 2018

Det var "one of those days"!

Och snö det har vi! Eken drunknar i snön, ser det ut som.

Utejulgranen ska få ha sina ljus tända fredag-lördag, sen ändrar vi till sommartid. Kunde ju ha tagit bort ljusen för länge sen, men sladden är fastfrusen i marken... Ljusen har fått lysa i vinter då det varit ngt speciellt.

Här i trakten finns det varg nuförtiden. Så hemskt!
Likaså finns här björn nuförtiden. Lika hemskt!
Våra sötnosar kan vara ett lätt byte för rovdjuren, för de är så otroligt snälla. Då de var valpar vaktade vi att havsörnen inte skulle ta dem. En gång var det mycket nära med Sesian, på villan. Huujedamej.

I morse tänkte jag att de kanske försöker likna björnar.
Två björnar på bakgården.

För övrigt blev jag stoppad av polisen för en stund sedan då jag kom hem.
Mera om det i morgon. God natt!

onsdag 21 mars 2018

Dance in the rain, emellanåt!


Så. 
Emellanåt blir det ett dansande i regnet.
Eller i snön.

Väntande på bättre tider. 😉
Nånee. Bra som det är.

Men lite romantiskt kunde det ju få vara.
Waiting for that!


I dunklet.
I en hylla,
finns sådant:
Jag skall inte krafsa där.
Inget tröstätande här nej.

Because it´s learning to
dance in the rain.
Or the snow!

tisdag 20 mars 2018

Vårdagjämningen!

Min lökodling!

Man får ju våra till det!
Jättegod mättande lunch.
Ganska vacker till och med.
Eller hur? 😀


Igen en finfin dag förbi. 

Jag är tacksam för så mycket.
Så väldigt mycket.
Oändligt mycket.

söndag 18 mars 2018

Kalendern.

Detta är min härliga lilla kalender! Finns alltid i väskan. Nåja, ibland hamnar jag att söka efter den och DET är inte alls kul. Mardrömmen är att jag tappat eller lämnat den efter mig ngnstans...


Tänk va hemskt om den skulle hamna i orätta händer! Där finns
inbokade möten, träffar
viktiga adresser
lösenord
födelsedagar
min vikt (hade igen gått ner, 100 gram sen i fredags)
små minneslappar om dittan och dattan
osv, 
alla hemligheter.

Ja, var och en förstår att det vore en fullständig katastrof om den försvann!

Hur skulle jag ens veta att det är 
Marie bebådelsedag i dag
Minna Canth-dagen och jämställdhetsdagen i morgon
och min helgdag i övermorgon, Vårdagjämningen
?

(Skämtar om mig själv och min viktighet, naturligtvis!:)

lördag 17 mars 2018

Snart är det dags?


 Inga hundspår har det varit under veckan som gick! Sent igår kom de hem! Ranya mådde inte bra i natt, kanske den långa bilfärden på tio timmar fick hennes mage i oskick. Verkar ha repat sig nu och ligger där ute och håller uppsikt över sitt revir. Hon brukar skälla glatt och hälsa då någon går förbi på vägen, likaså Sesian! Tysta har de varit båda två, resan tog på krafterna. En fin vecka i Lappland har de dock haft, de finska lapphundarna. Ranya från Luleå och Sesian från Rovaniemi.

Båtarna är färdiga att sjösättas. Rena och fina.
Snart så!
Men det är för mycket av en sak.
Eller två.
Snö i vägen.
Is på sjön.


(Minus femton i morse, solen värmer och nu minus tio.)

fredag 16 mars 2018

Friday, here I come!



Vinter adjö, bort med din snö! Den sången finns i Nu ska vi sjunga och minns den från folkskolan. Lite har fröken Vår kikat fram, men endast av och an. Ett par plusgrader hade vi härom dagen. Just nu - 15. Inga hundspår syns i snön. Ranya och Sesian har varit i Äkäslompolo sedan i lördags.

Pojkarna har vuxit ur sina gungor. Jag fotat otydliga bilder, har inte den rätta knycken. Så är det emellanåt. Kanske knycken kommer i dag. I alla fall är jag i farten från morrn och intalar mig själv att detta blir en underbar dag. Det beror på mig själv vad den blir till och den kommer inte i repris! Fredag, här kommer jag! 

söndag 11 mars 2018

torsdag 8 mars 2018

Endlich!

Vihdoinkin! Äntligen! Det ska bli varmare! Minus tretton både nu och igår morse. 
Det har utlovats plusgrader från och med helgen! Jag kan gå ut ur mitt ide på riktigt! 
Vårpromenaderna, Here I come!!! Slut på hela jag som sprakasticka och kliande, 
hoppas hoppas 😎

I dag blir det mycket körande, 
flera husvisningar och sådant på agendan. 
Men också björkkvistplockande, påsken är ju snart,
mathandlande, planerat, klokt handlande,
skötande av en liten Maya, fadern i Danmark, modern något.
Och.
Kvinnodagen skall firas, på något sätt!


Min första vårpromenad kommer att bli på lördag!

måndag 5 mars 2018

God ny vecka!

Vecka 10 har vi nu och visst har det varit en fin vinter? Jag väntar på takdroppet. Minus tretton ser jag att det är så inte i dag ännu, kanske nästa vecka... hoppas... Nu denna dag med alla sina möjligheter. Ibland kan det vara så mycket på gång att jag inte vet i vilken ända jag skall börja dra. Dock inte så nu, allt är under kontroll. Nåja, förstås inte allt. Men åtminstone de närmaste två timmarna. Skall åka iväg på lite jobb. Sedan får jag se! 

                                                                                                            Bilden från en underbar dag i somras då jag var med mor och syskon på villan.